Stjärnors födelse:
En stjärna är ett enormt brinnande gasklot. Som till exempel så är Solen en stjärna.
Cirka 10% av Rymdens massa är som ett gasmoln som kallas för nebulosor. Nebulosor består mest av väte och helium. Dom här gasmolnen är väldigt viktigt för stjärnans liv. Stjärnorna föds ur nebulosan. Inuti den här nebulosan så är det små gasklot som dras samman av gravitationen. Dom här kloten är från början kalla men dom blir värmare ju mer dom drar ihop sig. Gasen blir värmare ju mer den trycker ihop sig. När kloten har blivit varma så bildas en kärnreaktion inuti dom. När den här kärnreaktionen sker så föds en ny stjärna till liv, den här processen är igång hela tiden.
Stjärnors liv:
I Rymden finns det inget syre. Så stjärnorna lever istället på energin som kom till när kärnreaktionen blev till. Väte är ett slags bränsle för stjärnorna och håller kärnreaktionen vid liv hela tiden. Stjärnan skickar ut massvis med strålningar som gör att vi från jorden ser det som ljus. Stjärnor kan vara i många olika färger, men nere från jorden så ser man inte att stjärnorna har olika färger. Det brukar oftast vara att dom stjärnor som är störst och brinner mest, slocknar oftast först också. Dem mindre stjärnorna brinner inte lika starkt men dem brinner istället längre.
Stjärnors död:
Efter ett tag så kommer allt bränsle som stjärnan har använt att ta slut. Som vår sol kommer att göra om cirka 6 miljarder år. Då börjar stjärnan sakta men säkert att slockna, precis som när du blåser ut ett ljus. Kärnan i stjärnan drar ihop sig av gravitationen och det gör att stjärnan blir varmare. Där fusionen fortfarande är igång. Då blir stjärnan större och blir en så kallad röd jättestjärna. Sen kyls kärnans yttre gas ner. Då blir stjärnan en " vit dvärgplanet". Alla stjärnor blir inte vita dvärgplaneter utan större eller tyngre stjärnor kan explodera till en supernova. En supernova lyser lika starkt som flera miljoner stjärnor. Det som blir kvar av en supernova kan antigen bli ett svarthål eller en neutronstjärna.
Stjärnors liv:
I Rymden finns det inget syre. Så stjärnorna lever istället på energin som kom till när kärnreaktionen blev till. Väte är ett slags bränsle för stjärnorna och håller kärnreaktionen vid liv hela tiden. Stjärnan skickar ut massvis med strålningar som gör att vi från jorden ser det som ljus. Stjärnor kan vara i många olika färger, men nere från jorden så ser man inte att stjärnorna har olika färger. Det brukar oftast vara att dom stjärnor som är störst och brinner mest, slocknar oftast först också. Dem mindre stjärnorna brinner inte lika starkt men dem brinner istället längre.
Stjärnors död:
Efter ett tag så kommer allt bränsle som stjärnan har använt att ta slut. Som vår sol kommer att göra om cirka 6 miljarder år. Då börjar stjärnan sakta men säkert att slockna, precis som när du blåser ut ett ljus. Kärnan i stjärnan drar ihop sig av gravitationen och det gör att stjärnan blir varmare. Där fusionen fortfarande är igång. Då blir stjärnan större och blir en så kallad röd jättestjärna. Sen kyls kärnans yttre gas ner. Då blir stjärnan en " vit dvärgplanet". Alla stjärnor blir inte vita dvärgplaneter utan större eller tyngre stjärnor kan explodera till en supernova. En supernova lyser lika starkt som flera miljoner stjärnor. Det som blir kvar av en supernova kan antigen bli ett svarthål eller en neutronstjärna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar